Flùit

Seri di Herensia Kultural

Nada di e flùit moderno no ta sali e wesu primitivo hòl. Trahadó di instrumento profeshonal na Oropa ta traha nan flùitnan den siglo dieseis, dieshete i diesocho for di palu. Di un pipa di wesu hòl simpel e instrumento ta kambiá den un pida di trabou di fishi avansá. Konosementu, ku a krese dentro di famianan di trahadó di instrumento, ta usa pa mehorá karakterístikanan di flùit. E flùit ta atkerí un zonido kaluroso despues ku a remplasá e boramentu silíndriko pa un boramentu kóniko i tononan ta zona zùiver zùiver for di e momento ku a tapa e burakunan ku klèpnan. I ora ku ta bini un vershon mas largu ku mas volúmen riba merkado, e flùit di palu ta konkistá un lugá bou di instrumentonan di bientu di palu den orkestanan. E lugá ei hamas e fluit a kita, ounke e variante moderno ta trahá for di metal (plata, oro òf platina).

E flùit ta kuminsá su marcha tras di Oropa probablemente for di Klein-Azië. Paso pa paso, siglo pa siglo e instrumento ta sigui bai te ku oksidente. For di Gresia den siglo dies, pa Bulgaria, pa Alemania. Pa kual motibu den siglo diestres ‘troubadours’ na Sur-Francia ta konkistá kurason di nan oyentenan ku e tononan di flùit. E or’ei ta habri époka di Renasementu, e siglo dieseis, den kua instrumentonan di bientu ta floresé. E periodo di renovashonnan, pero tambe di kolonialismo.
Huntu ku kolonisadó influenshanan musikal oropeo ta yega Antia Hulandes. For di salanan di siglo diesnuebe ta zona ‘muzik di salon’. Den kada famia ku a respetá su mes tabatin algun yu hòmber òf yu muhé, sea un amigu, ku por a toka piano òf un otro instrumento, Rutten ta skirbi. Yùfrou nèchi, bou di vigilansia severo di nan ‘chaperonnes’, ta haña lès di muzik na kas i siña toka fió, klarinèt òf flùit. Pero pa fiestanan grandi ta kontratá muzikantnan di ‘militaire kapel’ òf di ‘schutterij’. Un orkesta chikí di seis muzikant ta kobra dieseis florin pa un toká di shete te ku diesdos or anochi i un suma doblá te ku sinku or mainta tempran. Un orkesta asina segun Rutten ‘ta eksplotá den kuadria, lancier, wals, dansa, polka i mazurka pa pasa den tumba banda di kibrá di mainta.
E ‘militaire kapel’ ta duna kònsèrt riba djárason i djadumingu. Na prinsipio den Fòrti (Fort Amsterdam), despues riba plenchi dilanti di palasio di gobernador. Riba programa ta para ‘ouvertures’, ‘potpourri’s’ i fantasianan, melodianan di ópera ku marchanan. For di 1849 Frederik Wilhelm Palm ta dirigí e kuerpo musikal militar. Den 1877 e kuerpo tin diesdos te ku binti muzikant. E tarea di kuerponan tabata…banda di kumplí ku obligashonnan militar, pa toka na servisionan di honor, èksamen di skol i pa dibershon di públiko, segun Rutten.
Riba e flùit di palu, ku for di 2003 ta forma parti di e kolekshon di artefaktonan di Museo Nashonal Arkeológiko i Antropológiko (NAAM), un militar lo yega di supla su pulmonnan bashí durante tokamentu di muzik popular di harmonia i ‘fanfare’, pasobra e instrumento antigua tabata pertenesé na e ‘militaire kapel’. Pero su delaster añanan e flùit a pasa manera un yu’i Kòrsou di bèrdat ku tononan di ‘Muzik di Zumbi’.

Donatùr Elis Juliana, na su turno, a haña e flùit di e muzikant Martijn Puy for di Santa Rosa. ‘Muzik di Zumbi’, tradusí na pia di lèter, ta nifiká ‘muzik di spiritunan malu’ i ta muzik típiko na Kòrsou den siglo diesnuebe. Ta e temporada ku siudat kasi no tin iluminashon i ku hende pober ku ta biba den kunuku no tin nada mas ku lus di un bleki di lechi bieu yená ku zeta di piská.
Den skuridat, ku e tiki di lus ei, nan ta toka nan muzik riba tambú grandi, triangel, wiri (tipo di raspa di heru, koper òf stal), matrimonial (tipo di tamburein di palu i pida di bleki) i benta. Bientu ta karga pida pida di tononan kuné. Tin algu misterioso den dje, Juliana ta haña. E muzik ta bini ‘for di nada’, for di spiritunan. Pero Harry Moen, dosente di muzik i lider di bènt di grupo Serenade, preferiblemente ta yama e muzik di zumbi ‘muzik di kunuku’ òf di katibunan, siguiendo outor Frank Martinus Arion den su disertashon ‘The Kiss of a Slave’.
‘Muzik di zumbi’ tambe, pero mashá poko, ta zona den siglo binti, pero na lugá di benta ta usa flùit di palu òf sinfonia di man. Asina e muzikant di pueblo Matias Nieuw ta pasa dor di barionan di Otrobanda rondó e di promé guera mundial, pa laga gosa su amigunan, konosínan i otronan di su muzik di zumbi.
E flùit di palu ta e símbolo material konkreto di e krisol di influenshanan musikal ku ta karakterisá historia di muzik di Kòrsou. ‘Un mesklá di elementonan spañó, amerikano, oropeo i afrikano ku un ritmo lokal pika. E flùit ta drenta e isla aki komo instrumento den e ‘militaire kapel’ disipliná pa despues adaptá su mes na e ritmo animá di ‘muzik di zumbi’, pero tambe di por ehèmpel e wals di Kòrsou. Pasobra, huntu ku por ehèmpel fió, klarinèt, kitara, tambú, wiri, kuarta i matrimonial, e flùit  tambe ta forma parti di konhuntonan musikal den siglo diesnuebe, manera orkestanan di baila di Eduard ‘Wawa’ Scholtz i Fon Navas.
1. Flùit i tambú grandi, di difuntu Martijn Puy.(kolekshon Juliana,/NAAM).

2. Augustin Obispo Seferina, mihó konosí komo Martijn Puy(1883 – 1963) na bida gran tokadó di muzik di zumbi na Bándariba, Kòrsou.

Fuentenan

A.M.G. Rutten, ‘Leven en muziekwerken van de dichter-musicus J.S. Corsen’, Assen, 1983.
Henk Dennert, ‘Oude Curaçaose Muziekinstrumenten’, Drukkerij Scherpenheuvel, 1959.
Edgar Palm, ‘Muziek en Musici van de Nederlandse Antillen’, Prins Bernhard Fonds voor de Nederlandse Antillen en Aruba, 2e herziene druk, 1978.
Schakels, ‘Muziek in de Nederlandse Antillen’, uitgave van het Kabinet van de vice-minister president, Den-Haag, jaargang 1968 NA 52.
‘Muziekleven op Curacao’, La Union, 21 maart 1946
‘Standaardwerk Rudolf Boskaljon over een eeuw Curaçaos muziekleven’, Amigoe, 10 november 1954.
‘De geschiedenis van de fluit’, www.dwarsfluit.nl

Danki na Edson Cleopa i Harry Moen

Teksto: Eva Breukink. Potrètnan: Prince Victor, Archivo Elis Juliana.