Un tesoro públiko di portrèt awor ta habrí

Seri di Herensia Kultural

Fraternan di Tilburg tin den nan archivo masha hopi kaha yen di portrèt. Den un gran kantidat di e kahanan ei, wardá den bodega di e generalato na ‘de Gasthuisring’ den e siudat di Noord-Brabant for di unda e kongregashon ta originá, tin e portrètnan ei ku fraternan a saka na Antia Hulandes i Sürnam. Ta kalkulá ku e parti ‘karibense’ di e kolekshon di portrèt ta konsistí di un trinta mil imágen asina saká entre 1886 – aña ku e promé tres fraternan a yega Kòrsou – i serka yegando final di siglo 20.
E desena di míles di portrèt ta forma un tesoro na material visual, prosedente di un region ku fo’i tempu bieu no tabata nifiká mashá den mundu di fotografia. Despues ku na 1839 a deskubrí ‘fotografia’ i e arte ei a bira mundialmente konosí, e deskubrimentu nobo akí a yega Antia Hulandes i Sürnam tambe. Fotógrafonan karibense i merikano biahero tabata pasa Antia i Sürnam tambe prinsipelmanete ku portrètnan fotográfiko. E aktividatnan fotográfiko tabata bai ekspandiendo mas i mas den e regionnan akí, i asina aki tambe a bini studio di sakamentu di portrèt permanente.
Pero na Oksidente akí desaroyo di fotografia a keda visiblemente atras kompará ku e desaroyo ei den e parti di Reino na Oriente. Por ehèmpel e kantidat di studio di fotografia na Sürnam den e periodo di 1839-1939 a keda limitá te na algun desena so, miéntras ku na Nederlands-Indië tabatin 450 studio. Posiblemente esaki ta debí na e echo ku pa madre patria Oriente tabata ekonómikamente muchu mas importante ku Antia i Sürnam, i ku ta eksistí un relashon entre ‘probecho ekonómiko i susesonan grandi den un kolonia’ i ku p’esei lo mester bini e ora ei ‘un gran produkshon di material fotográfiko’. Pa tal motibu no tin muchu material históriko visual di Oksidente ku a keda konservá i den e sentido ei por konsiderá e kolekshon ekstenso di Fratenan di Tilburg un atkisishon históriko visual di aploudí.
Eksistensia di e fuente ‘bírgen’ akí te poko tempu ei tabata práktikamente deskonosí pafó di e kongregashon. Masha poko biaha a saka portrèt for di e kantidat ekstenso di kaha pa por ehèmpel un publikashon. Pero na 2009 a bini kambio. E tempu ei un delegashon di Stadsmuseum Tilburg i Stichting Cultureel Erfgoed Caribisch gebied & Nederland huntu ku e katedrátiko di Tilburg Arnoud-Jan Bijsterveld a bai bishitá e generalato pa hasi un inventarisashon preliminar. Resultado di e trabou akí ta un proyekto ku entre otro ke digitalisá i deskribí e kolekshon di portrèt karibense.
E djòp voluminoso akí ta pèrkurá no solamente pa e portrètnan no bai pèrdí, e ta sòru ademas pa hasi e kolekshon aksesibel pa tur hende interesá. Intenshon ta ku lo por bin mira e portrètnan riba Internet.

Algun di e portrètnan karibense di den e kolekshon di fraternan ta poné na paki chikitu lòs den ènvelòp maron, otro nan a plak den álbùm di portrèt. Tambe tin hopi ku nan a plak ku leim riba papel ku no ta sin-ásido. Por sierto ku e leim akí ya ta lòs i ta laga mancha riba e papel di portrèt: ta nifiká ku digitalisashon no ta un luho eksagerá.

Riba e ènvelòpnan den kua tin e portrètnan wardá, tin hopi biaha kòrtiku notá ku pèn loke tin den e ènvelòp en kuestion. E otronan ta wardá sin anotashon òf deskripshon.
Den masha kaso ta e fraternan mes a saka e portrètnan karibense, pero den e kolekshon hende ta haña tambe trabou di fotógrafonan òf studionan di portrèt profeshonal. Singer, Fischer i vários otro nòmber di sakadó di portrèt profeshonal nos ta topa riba e portrètnan. Un detaye bunita, maske pa loke ta su tamaño e ta chikitu, ta un buki ku ta kontené portrèt di Robert Soublette tata i su yu Tito.
Trahando bou di e nòmber ‘Soublette et Fils’ nan a eternisá e Kòrsou di fin di siglo diesnuebe, prinsipio di siglo binti. Spesífikamente por bisa ku pa loke ta fotografia panorámiko e studio antiano akí, pa su tempu masha moderno i importante tabata sumamente versá.
Banda di obra di fotógrafonan pofeshonal e kolekshon ta kontené enormemente hopi portrèt ku fraternan mes a saka, ke men ta portrèt di fotógrafo amatùr. Ta ‘snapshot’ saká na tur sorto di okashon festivo (manera aniversario di kombentu i dianan di fiesta) i bishitanan i durante ekskurshon i keirumentu. Riba e portrètnan por mira e fraternan mes i e ambiente den kua nan tabata traha. Por haña un idea di e skolnan i bida den e kasnan di frater. Por mira nan hunga karta den sala di rekreo na un kas di frater, sintá amenamente ta dal un beter, gosa di un sigá, ku un grupo di konfrater. E tipo di imágennan ei di bida di tur dia tambe nan tabata fiha riba portrèt.
Den sierto sentido e kolekshon parse un álbùm di famia, ku ta kontené portrèt di momentunan dushi i memorabel riba kua tin bo propio famia i otro hende yegá. Asina ei ta e kaso ku e portrètnan di e fratenan tambe: por mira alumno- i personanan di komunidat antiano i di Sürnam, pero parse ta imágen di e religiosonan ta e ‘kurason’ ku ta forma e kolekshon.
Algun di e fraternan tabata saka portrèt fantástikamente, entre otro frater Arnoldo Broeders, un di e promé fotógrafonan di naturalesa di Kòrsou.
Segun ku ta pasa den e kolekshon hende ta haña e impreshon ku ta trata akí di un totalidat ku a kompilá sin un meta di antemano fihá. Portrètnan di kolekshon privá di e fraternan, despues di nan morto por ehèmpel a bai resultá den kolekshon di e kongregashon. Tambe tin kaso ku a manda portrèt pa konfraternan na Hulanda i via nan e material ta bin resultá den kolekshon di e kongregashon, tin biaha tambe ta portrèt saká komo material di propaganda òf komo ilustrashon pa un di e revistanan di fraternan. Pero tin portrèt tambe saká spesialmente pa e kolekshon general ei. Por ehèmpel, tabata fiha riba portrèt suseso partikular den historia di e kongregashon, meskos tambe asuntunan ku tabata tuma lugá den e ambiente di trabou di fraternan i/òf den kua nan tabata envolví. Tin ademas hopi portrèt manera saká segun tema. No ta semper ta evidente kua frater(nan) a tuma e tarea di kronista ei.
Komo e fraternan a keda pa un periodo mas largu na Antia ku na Sürnam, komo enseñansa na enkargo di fraternan na Sürnam kompará ku esun na Antia a ekspandé djis un poko asina, í komo fraternan tabata mas representá na Kòrsou ku na e otro teritorionan di mishon kaminda nan a traha, hende lo nota mas énfasis riba historia antiano i portrètnan ku por liga na e historia ei. Por apuntá ademas ku mayor parti di e portrètnan karibense ku na e momentu di skirbi e teksto akí ta digitalisá, ta relashoná ku Antia.


Fraternan di kas di frater St. Albertus na Pietermaai, kaskando batata

Teksto: Ton de Jong i Jeroen Ketelaars
Portrèt: di e kolekshon di portrèt karibense di Fraternan di Tilburg.