Medisina di yerba den Karibe, Uso di remedi di kas na Saba

Seri di Herensia Kultural

Un tim di investigadó konsistiendo di un periodista i un profesor den farmakologia a publiká resientemente resultado di un estudio di diesocho luna, tokante uso di yerba den kuido di salú na isla di Saba. E buki Folk Remedies on a Caribbean Island, the Story of Bush Medicine on Saba (Medisina popular den Karibe, Uso di remedi di kas na Saba) ta orientá riba 85 mata medisinal ku nan ta resumí den un guia splikativo di mata di mondi ku portrèt di e matanan den nan ambiente original na e isla.

A entrevistá mas ku 100 habitante di Saba – algun di forma profundo i otro superfisialmente – pa por a komponé un kuadro tokante e manera ku awendia hende ta atendé ku uso di yerba pa trata malestarnan simpel. E periodista Suzanne Nielsen ku for di 1999 ta biba na Saba, a usa su kontaktonan den e komunidat pa papia ku algun ‘kabes mas bieu’ na e isla, pa averiguá kua ta e práktikanan ainda na uso.

Despues di a registrá e matanan bou di nan nòmber popular, e sientífiko dr. Peter Schnabel, kende un tempu tabata profesor den farmakologia na ‘Saba University School of Medicine’ a fiha nòmber sientífiko di e matanan. El a investigá literatura di medisina pa fiha kua ta e karakterístikanan ya identifiká ku ta pone hende por ta atribuí e benefisionan anekdótiko na tal o kual mata. Schnabel a agregá un deskripshon kompleto di e mata, un portrèt saká na Saba mes, anotashonnan médiko i kaminda esei ta pidi el a pone un atvertensia aserka.

Nielsen a skohe pa pone resultadonan di e investigashon den un kuadro mas amplio. E parti narativo di e buki ta un bista históriko di e isla, ku énfasis riba e lugá ku e ta situá, geografia, meskla di e poblashon, wer i práktikanan di agrikultura – tur loke por ta toka e relashon entre habitantenan di e isla ku agrikultura, hortikultura i uso personal di mata pa mehorá salú. E buki ta un kombinashon úniko di botánika popular i un estilo agradabel di konta, pa motibu ku Nielsen a pone kada kuenta ku sabanonan individualmente a kont’é, den un leshi i interkalá na diferente kaminda den e buki.

E buki tin un bibliografia kompleto di buki skibí riba Saba i riba mata tropikal i e ta duna tambe adrèsnan di Internet sumamente útil. E buki di konsulta obligatorio no ta pretendé di ta konkluyente i e ta atvertí su lesadónan tambe pa nan ta kouteloso ku purbamentu di e remedinan deskribí.

Banda di entrevista ku sabanonan, a papia tambe ku habitantenan di e otro islanan den Karibe. A resultá ku uso di yerba entre e hendenan akí ta mes fuerte si no ta mas fuerte ku entre sabanonan. Motibu pa esaki lo por ta, ku algun di e hendenan akí ku no ta di Saba, ta bini di islanan ku tin un kuido médiko ménos sofistiká òf ménos disponibel ku na Saba i asina nan ta mas kustumbrá ku usa remedi di kas.

Hopi habitante ta usa tantu medisina riba resèpt di dòkter komo medisina di yerba, tin biaha tambe huntu. Generalmente dòkternan na Saba ta puntra nan pashèntnan si nan ta usa medisina alternativo, pero e profeshonalnan akí parse tin un grado haltu di toleransia pa loke ta tumamentu di remedi di kas.

Aunke awendia tin ménos uso di remedi di kas kompará ku ántes, e investigadónan a konstatá ku konosementu di yerba ta pasa di un forma sutil pa e generashon mas hóben. Den un famia, e kabes di kas femenino a traha un kòpi di te di yerba kontra asma pa su subrinonan i el a insistí ku ta e mucha hòmbernan mes mester a bai piki e blachinan i ta nan mes lo mester a trèk e te. Den un otro kaso un wela a traha un ungwento di yerba pa kombatí kueru rebultá di su ñetu, despues ku e remedinan riba resèpt di dòkter no a yuda. Tantu e wela komo e mama ta verplegster na ‘Saba Medical Centre’ i nos por ta sigur ku e ñetu ei lo tende e historia akí dia e ta poko mas grandi.

Habitantenan di e isla tabata mashá dispuesto na kompartí ku e entrevistadónan nan konosementu di uso di mata i nan rekuerdonan. Tabata interesante nota ku e mes matanan hopi biaha tabatin otro nòmber den e diferente pueblesitonan. No tabata kustumber ku ta skibi resèpt i no tabatin tampoko un ‘dòkter di yerba’ òf un persona spesial skohí pa su ekspertisio, ku eksepshon di un señora ku tabata baké den pone brasa, man ku pia ku sali for di lugá na nan lugá bèk.

Por lo general agrikultura a mengua na Saba for di tempu ku agrikultura ehersé na eskala chikitu den kurá di famianan a kuminsá bai atras, tempu ku gobièrnu a ekspandé infrastruktura pa proveé ‘trabou di bèrdat’ ku tur e benefisionan moderno. Tiendanan di komestibel ta bende awendia sufisiente komestibel pa tur kas di famia haña i hortikultura no ta nesesario mas pa alimentá famia. E tiki hòfinan mas grandi ku a sobra na ‘Upper Hell’s Gate’ ta sabanonan europeo penshonado o yegando nan penshun ta trahando den nan. Tin masha tiki kunukero hóben. E trabou no ta generá mashá sèn, pero e hòmbernan ei ta planta na barika di seru te na haltu ayá, pa nan keda aktivo i pasobra ta un estilo di bida ku nan ke sigui mantené. Residentenan lokal i restorantnan ta kontentu ku nan por tin kosecha di propio suela i nan lo tin gana di por a kumpra mas si tabatin disponibel. E kunukunan ei no ta kultivá mata medisinal, aunke batata ku siboyo tambe por usa pa baha keintura.

Den kurá di kas na eskala chikitu por haña hopi mata di balor medisinal.
Ta usa na abundansia yerba buena, yerba di hole, siboyo largu, siboyo, verbena i otro yerbanan pa traha ‘te di yerba’ ku hopi hende ta bebe tur dia – tin biaha pasobra nan tin sierto keho di salú òf simplemente pasobra nan ta gusta e sabor. Frekuentemente ta trèk te den kombinashon di sorto, ta usa kantidat nòns di mata – ke men sea tres òf sinku sorto, por ehèmpel.

Te ta e forma mas komun pa sirbi remedi – prinsipalmente pa kombatí tosamentu, grip, ferkout, malestar di stoma, preshon haltu, trata nivel di suku, etc. Ora ta prepará te di yerba, sa pone e yerbanan den awa ku ta herebiendo (dekokshon) òf ta basha awa herebé riba e yerbanan (infushon). Aunke bon mirá e dos sistemanan akí ta mashá diferente, skohe sea pa esun òf pa e otro ta solamente kuestion di smak. Ta traha algun sorto di te di yerba na kantidat i ta warda nan den eiskast, aunke probablemente ku tempu nan efekto ta baha.

Otro yerba bo por bati, machiká òf seka riba kandela kaba pone nan direktamente riba e kaminda ta due, tin un kòrtá, riba un kabes ku ta morde òf un múskulo ku ta hasi doló. Hende ku tin problema ku nan kueru por tuma un baño prepará ku money bush por ehèmpel òf pone djus di Aloë Vera (sentebibu). Aloé Vera ta e mata mas usá pa motibu di su universalidat: tantu e djus komo e kuminda por ta pa uso interno i eksterno pa kombatí un diversidat di keho, di kimá di solo te ambei.

Modernisashon ta forma un menasa pa Saba su ambiente natural i meskos tambe pa matanan medisinal por bona. E peligernan ta konsistí di entre otro konstrukshon eksesivo, sorto di mata ku ta penetrá, bestia ku ta kana lòs, eroshon, bashamentu di shushi sin kontròl i problemanan di polushon, i e mesun situashonnan ku tin aktivistanan di medioambiente rònt mundu preokupá. Ademas di a fiha e dokumentashon básiko relashoná ku uso di yerba, e outornan ke krea konsientisashon pa e echo ku e ambiente natural riku di e isla ta pidi un maneho atento, pa generashonnan benidero lo por bin gosa di dje.

Folk Remedies on a Caribbean Island, the Story of Bush Medicine on Saba
Outornan: Suzanne Nielsen i Peter Schnabel
ISBN: 978-99904-0-759-0
Paperback, 123 página, 180 portrèt di koló
Optenibel na: Saba – pakusnan di regalo / restorantnan
na: Sint Maarten – Historic Society Museum / Shipwreck Stores /
Van Dorp Stores.
Internashonal na: www.eBay.com

Daniel i Samuel ta prepara nan mes remedi medisinal pa astma

Teksto: Redakshon di NAAM. Portrèt: Suzanne Nielsen.